Annons

Annons

Superwoman-syndromet – perfekta, duktiga – och utbrända




Annons


Fler och fler tjejer är på väg att bli utbrända. Vi ska vara perfekta på alla fronter – på jobbet, i hemmet, socialt och utseendemässigt. Varför pressar vi oss så hårt? SOLO har granskat den nya stressfällan: Superwoman-syndromet.

Du har hört om henne förut. Den överpresterande, duktiga flickan. Hon känns lite uttjatad såhär 2016 – samtidigt ökar kraven på unga tjejer. Vi förväntas vara framgångsrika, snygga, glada, ha koll på det senaste och ta hand om alla våra relationer. Det räcker inte längre att vara en duktig flicka: Du ska vara en superwoman.

Uttrycket ”the superwoman syndrome” myntades av författaren Marjorie Hansen Shaevitz på 70-talet. Det syftar bland annat till pressen som finns på kvinnors prestationsnivå, både i hemmet och på jobbet. Den totala arbetsbelastningen blir därmed tyngre hos kvinnor än hos män. Uttrycket är dock minst lika aktuellt idag. Ingen höjer längre på ögonbrynen när vi säger att vi har för mycket att göra, eftersom vi känner igen oss allt för väl. Det har blivit trendigt att stressa. Men den nya superwoman-trenden kan rent av vara farlig. Stressrelaterade sjukdomar som utmattningssyndrom, depression, ångest och oro ökar hos unga kvinnor och letar sig allt lägre ner i åldrarna. Psykiska besvär är också den vanligaste anledningen till sjukskrivning.

Krav som gör dig sjuk och utbränd

Victoria Blom är doktor i psykologi och forskar vid Karolinska Institutet. Hon har skrivit en avhandling om utbrändhet och vad det är som gör att allt fler unga kvinnor blir sjuka av stress. Hennes studier visar att utbrändhet till viss mån kan kopplas till brist på självkänsla.

”Många försöker att prestera sig till en högre självkänsla.”

– Många försöker att prestera sig till en högre självkänsla. Prestationerna blir då en slags kompensation för den självkänsla man själv saknar, säger hon.

Victoria förklarar att människor med en prestationsbaserad självkänsla löper större risk för att bli utbrända. Den här typen av självkänsla är också vanligare hos kvinnor än hos män. Victoria tror att superwoman-syndromet är en av orsakerna till att unga kvinnor blir utbrända i större utsträckning.

– Många lägger ett stort värde i både en föräldraroll och arbetsroll idag, säger hon.
– Andra forskare har kommit fram till att kvinnor många gånger måste jobba dubbelt så hårt för att komma lika långt som en man i karriären. Alltså är det kanske inte så konstigt att vi blir utbrända.

”Jag tillåter mig sällan att ta det lugnt, och om jag gör det får jag dåligt samvete.”

Jessica, 25, är av alla som alltid har tusen saker på gång och sällan tillåter sig att ta det lugnt. Tidigare pluggade hon två universitetskurser på heltid, samtidigt. Nu bollar hon sin utbildningspraktik med ett hårt extrajobb, träning, läxhjälp för flyktingungdomar, tid för vänner och häng med sin partner.

– Om jag har tomt på schemat känns det slappt. Jag tillåter mig sällan att ta det lugnt, och om jag gör det får jag dåligt samvete. Men det är inte hälsosamt att ha ett så högt tempo. Ibland händer det att jag kommer hem och gråter i duschen och bara vill skita i alla måsten, berättar hon.

För Jessica började prestationskraven när hon var liten. Då fick hon ofta höra att hon var duktig i skolan. Hon började definiera sig själv utifrån sina prestationer och fortsatte i gymnasiet att bevisa sin duktighet genom att vara ordförande i elevrådet och i miljöföreningen. Under samma period jobbade hon även halvtid.

– Mitt välmående är fortfarande kopplat till hur jag presterar, främst på jobbet och i skolan. Går det dåligt där så tycker jag att jag inte duger, fastän det inte stämmer. I dagens samhälle förväntas man prestera och vara sin egen lyckas smed.

super woman syndromet

Superwoman-syndromet drabbar många unga tjejer som riskerar att bli utbrända.

Läs även:
Sju tips för att förebygga stress och utbrändhet
16 tecken på att du är helt redo för beach 2015
11 tidiga tecken på att du riskerar att bli utbränd

”Du orkar inte i längden”

Precis som Jessica berättar, menar Victoria Blom att duktigheten blir ett sätt att känna sig värdefull som person. Ett eventuellt misslyckande innebär att känslan av värde snabbt brister. Du kan känna dig värdelös för saker som andra människor skulle ta med en klackspark.

– Om man lägger sitt egenvärde i sina prestationer, blir man mer sårbar. Därför är det viktigt att skilja den du är från exempelvis resultatet av dina arbetsuppgifter. Höga inre krav kan leda till att du driver dig själv för långt. Du orkar inte i längden, trots att det kanske är roliga arbetsuppgifter, förklarar Victoria.

”Du ska vara sexig, men inte för sexig. Bry dig om din karriär men inte för mycket.”

Jessica upplever att utseendekravet är det största kravet utifrån. Att hon, som kvinna, ständigt måste tänka på hur hon ser ut.
– Som kvinna har jag lärt mig att jag måste se ut på ett sätt som behagar andra. Hur många timmar har jag inte lagt ner på att sminka mig, när jag egentligen hade kunnat göra något mycket roligare?

Hon tycker att balansgången för tjejer är väldigt krävande.
– Du ska vara sexig, men inte för sexig. Bry dig om din karriär men inte för mycket, eftersom du då riskerar att försumma dina relationer. Alltså, det kan vara positivt med högt uppsatta mål, men det är problematiskt att det blir ett måste.

Victoria Blom håller med om att det är positivt att vara driven, men det får inte gå till överdrift.
– Att vara duktig är inte farligt i sig. Det är när man känner att ens prestationer definierar en som det kan bli farligt, berättar hon.

Pressen blir större

Bella har jobbat som volontär inom olika tjejjourer i sex års tid. Idag jobbar hon på Indra tjejjour som driver stödverksamhet för tjejer mellan 12 och 25 år.

Bella berättar att tjejer hör av sig för att prata om kraven de upplever. Kravbilden ser olika ut från person till person, men det finns några gemensamma nämnare.

– Det ställs krav redan i skolåldern. Tjejer lär sig att de måste få bra betyg för att det annars blir ännu svårare att få lika mycket lön som män i framtiden, förklarar hon.

Om du inte lever upp till samhällets krav blir pressen ännu större för den som inte kan prestera på topp.
– Om du till exempel har svåra familjeförhållanden eller mår dåligt själv, kanske du måste kämpa för att få godkänt i skolan. Och trots att ett godkänt vore fantastiskt med tanke på dina förutsättningar, räcker det ibland ändå inte eftersom överprestation är ideal idag.

Sociala medier spär också på bilden av hur vi bör vara för att bli lyckligare. Det får människor att jämföra sig med varandra.
– Många tjejers låga självkänsla grundar sig i att vi hakar upp oss på att bli någon annan, oavsett om det är en bikinimodell eller någon med bättre betyg.

”Jag kunde gå upp halv sju och träna innan skolan”

Amanda, 23, började försöka leva upp till orimliga krav för några år sedan. Hon hade tidigare haft tendenser till att vara överpresterande i skolan och på jobbet, men snart spred sig beteendet till andra områden i hennes liv. Hon fick ett kontrollbehov kring mat och träning.

– En period tränade jag fem gånger i veckan, parallellt med att jag gick ut två till tre gånger i veckan. Jag kunde gå upp halv sju och träna innan skolan. Det är inget fel med det, men jag gjorde det inte på ett sunt sätt, berättar Amanda.

Amanda fick en kick av att vara aktiv och hade svårt att säga nej till saker eftersom hon ville visa sig engagerad. När hon fick förfrågan om extrapass i bokaffären där hon jobbar, tackade hon alltid ja fastän hon varken behövde pengar eller hade tid. Förutom heltidsstudier hade hon redan ett annat extrajobb och skrev för skoltidningen. När hennes vänner frågade om hon ville ses sa hon alltid ja, utan att känna efter om orken fanns.

– Det är ju kul att bli bjuden på roliga saker. Men när jag sa ja till allt, njöt jag till slut inte av till exempel vara på en fest. Jag kunde inte slappna av på grund av pressen över hur jag skulle vara.
I höstas kraschade Amanda. Hon hade ingen lust till någonting längre.

– Jag bara grät och stirrade in i väggen. Men det var efter det som jag började tillåta mig själv att känna efter. Det är inte mänskligt att orka allt.

Idag mår hon bättre. Hon har pratat med närstående och fått samtalshjälp från vårdcentralen.
– Jag försöker att inte planera in lika mycket och ha ett annat utgångsläge, att ta det lugnare i grunden och ibland växla upp, istället för att behöva växla ner i tempo när det blir för mycket. När det gäller mina vänner försöker jag att inte ta allt för stort ansvar – och då börjar folk faktiskt höra av sig själva. Tidigare gav jag nog inte dem det utrymmet. Nu försöker jag också att bara vara, istället för att känna att jag behöver underhålla.

Om du känner igen dig i superwoman-syndromet, tipsar Amanda om att fundera över vad du verkligen vill och orkar.

– Trots att det kändes jobbigt började jag tacka nej till saker. Man behöver inte vara så snabb med ett svar. Be om att få återkomma senare, istället för att ha ett ja som autopilot. Det är oftast inte andra personer som ställer omänskliga krav på dig.

Amanda tycker att det är viktigt att inte skuldbelägga dig själv. Hon menar att uttrycket ”duktig flicka” är problematiskt eftersom det antyder att det är tjejerna själva som skapar problemet.
– Men det är inte vi som sätter oss i den här situationen, utan samhället som ställer för höga krav på unga tjejer.

Läs även:
11 tidiga tecken på att du riskerar att bli utbränd
Bevisat: Därför blir livet bättre efter 25
Ruby Roses starka text om sin depression

* Tjejerna i artikeln heter egentligen något annat.

Foto: Thinkstock


Annons


Annons



Laddar